Klarsynt svammel

Jag är en såndär vars humör kan variera extremt mkt från dag till dag, det känns nästan direkt i den sekund jag vaknar om det blir en bra dag eller inte. Imorse kände jag direkt att det skulle bli en riktig jävla bajsdag. Och precis när den känslan har etsat sig fast i skallen för att sitta kvar i sisådär en 24 timmar finns det få saker som kan pigga upp så mycket som en fet jävla datorkrasch kan. Ja. Till råga på allt liksom. Jävla kuk. Vafan är det som gör att en hårddisk bara kraschar helt random?  Och dessutom systemdisken där jag har all jävla skit installerat. Jahopp. Räddas det som räddas kan tänkte jag, vilket blev innehållet på den andra disken, typ 80 gig musik. Men allt det andra, alla dokument, program, bilder, spel osv på main disk gick alltså åt helvete. Det positiva nu är väl att datorn i alla fall är igång igen, för om det är nån gång jag är envis så är det såna här gånger, när nåt som ska fungera helt plötsligt ballar ur. Det kan jag inte acceptera. Så nu sitter jag vaken alldeles, alldeles för sent efter att ha gått igenom burken del för del samt installerat all jävla programvara igen. En sysselsättning ungefär lika rolig som den låter, särskilt när det tar några timmar extra för att städa datorn på diverse virus som slank igenom innan brandväggen och virusskyddet var fullt igång. Alltså, om det är några (eller det finns väl rätt många) som jag verkligen önskar ordentlig pest och pina är det alla jävla idioter bakom allt jävla spam, malware, spyware, virus, trojaner och annan skit som internet kryllar av. Men lika mkt som människorna bakom all den skiten är felande och misslyckade och stora kukhuvuden vill jag dock hylla alla dem på nätet som faktiskt är trevliga och hjälper en med all skit man råkar ut för. De flesta, eller nästan alla, av mina basic datorskills har jag läst mig till på nätet från hjälpsamt folk. Tack för det.

Nu ska jag sova och är datorn fuckad imorrn igen kommer jag gå medieval on its ass.

Godnatt.